Jag tror att min mamma är född till att vara mamma. Det är kanske alla vi kvinnor är födda till att vara, men min mamma är verkligen det perfekta mamman. Hon har lyckats med att uppfostra 4 underbara barn till fantastiska personer.
Min pappa slängde in handduken tidigt, när jag var 6 år närmare bestämt och sedan dess så har mamma klarat sig helt själv. Tills min plastpappa Lars kom in i bilden lite senare förstås! Min mamma har alltid funnits där för mig och alltid trott på mig, vad jag än tagit mig till. Min mamma är en av mina bästa vänner och hon vet mer om mig än någon annan. Sen jag flyttade hemifrån har vi pratat i telefonen nästan varje dag. Jag tror vi kan räkna dagarna vi inte pratat med varandra.
I år är det 8 år sedan jag flyttade hemifrån. 8 år. Galet. Första flytten var 25 mil från Orsa, andra flytten blev 48 mil bort. Att bo så långt från sina föräldrar och sin familj är fruktansvärt. Skulle jag få bestämma så skulle jag vilja flytta hit min familj, hur vore det inte om dom bodde i Sjömarken? Eller Hestra? Skulle jag någon gång flytta hem till Orsa igen så skulle det bara vara av saknaden efter familjen. Men i Orsa finns ingen framtid. I närheten av Orsa finns ingen framtid heller. Tyvärr.
Så mamma, det här inlägget är till dig. Du betyder fantastiskt mycket för mig. Du ger så mycket med vill aldrig ha någon tillbaka. Du är verkligen världens bästa mamma. Jag älskar dig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar