Onsdag och uppladdningen fortsätter..!

Nu är det inte många dagar kvar till Tjörn. Det är nu man börjar bli lite nojig och stirrig. Man känner efter för minsta lilla snorkråka i näsan eller trötthetskänsla i benen. Nu kan man inte träna sig bättre, det är nu man bara ska njuta in i det sista och träna för att hålla igång kroppen. Sen är det bara att hoppas att den slitna känslan man har haft ett par veckor innan övergår till en fin toppform. Jag kan lätt drabbas av lite omotivation veckan innan tävling. Man är van att köra på och sen veckan innan ska man gå ner i träning och "bara" underhållsträna. Att sticka ut och springa 30 min eller cykla 45 min för att känna på det lite är inte superkul. Det är ju inte så jag vill träna. Jag vill ju svettas, bli trött. Och dom passen jag bara vill mysspringa 30 min vill jag göra på stigar i skogen.

I går sprang jag 30 min med en kortare stege på 1-2-3-2-1 min intervall för att få upp lite fart.

Idag hade jag samma tanke med cykelpasset och körde några korta intervaller för att få igång benen. Efter passet så har jag tvättat cykeln och börjat packat ihop lite prylar. I morgon ska allt packas för att vara klart på fredag morgon då hela kalaset får följa med till jobbet.

Jag är laddad, jag har lite ångest, jag är nervös. Jag vet att jag har simmat för lite. Men nu är det bara att ösa. Inte tänka alls. Våga ta i på simningen, kriga som tusan på cyklingen för det är där jag är stark och sen försöka att hålla ihop det på löpningen och utmana och pressa mig ordentligt.

/S.

Det blev rätt svettigt under gårdagens pass ändå.. 

Vila och uppladdning inför Tjörn..

Jag hamnade i vårt inglasade uterum efter jobbet. Jag är rätt sliten idag. Känns fantastiskt bra att det är mindre än en vecka kvar till Tjörn, på lördag gäller det. Jag har nu kollat genom banorna för sim, cykel och löp. Det är faktiskt rätt tuffa banor på Tjörn. Närmare 900 höjdmeter på cykeln är faktiskt rätt mycket och löpningen är långt ifrån platt.

Förra året gick Tjörn väldigt bra för mig. Jag hade ett mål på 5h 30min, men sprang i mål på 5h 38min, toknöjd. Cyklingen var då 8km för lång, så med rätt längd på banan så hade jag klarat mitt mål. Får hoppas att cykelbanan är 9 mil i år då höjdmetrarna kommer göra sitt i benen ändå. I år kan det nog bli tuffare att göra 5h 30min. Årets 5h 24min på Vansbro i juli känns hur bra som helst, så det blir svårare att toppa den tävlingen till nästa helg. Min måltid är ändå 5h 30min då ja hoppas att kunna springa några minuter snabbare än jag gjorde i Vansbro.

Nojig som man är så kollar man vädret varje dag och kan väl konstatera att det ser olika ut för varje idag som går. Häromdagen sa SMHI 20 grader, sol och 3m/s. I går kväll sa dom 18mm regn och 7m/s och idag säger dom mulet, 17 grader och 8m/s (12m/s i byarna). Så vad det blir får vi se på tävlingsdagen.

Jag har även kollat lite statistik från midnattsloppet där jag på mina 50.23min kom på 400 plats av 5300 startande tjejer. Jättekul!

/S.

Under mina vindruvor i glasrummet :)

Tjörns cykelbana med höjdkurva. 

Löpbanan. 

Söndagsdistans, rena fönster och trötta ben..

Jag är helt slut.. Vilken helg! 

Stack ut och cyklade vid 9 i morse. Skulle möta upp Josef, en Boråstriathlet som ska köra Tjörn nästa helg - och Kalmar nästa sommar. Sista distansturen innan Tjörn och kanske sista träningspasset ute på tempohojen för den här säsongen. Kanske blir nått kort pass i veckan och kanske nått litet efter Tjörn, men det får vi se. 

Jag hade tänkt köra ca 3h med 30km/h i snitt, eller det var det jag sa till Josef för att han skulle hänga med ut. Säga ett snitt på under 30km/h till en kille, njae. Vi startade passet med en riktigt go sidovind som slet bra i cykeln. Det kändes okej, men jag fick bita i för att hålla ett fint tempo. Sen vände vi och fick en riktigt jobbig motvind. Jag hade inte kört rundan innan som vi körde idag men jag hade hoppats på en hyfsat platt bana. Vägen hade inte många branta backar, men landskapet gick som i vågor och varje uppförsbacke så gällde det att trycka på. Jag började efter 4,5 mil att få krampkänning i nedre delen av vaden. Jag har bara några få gånger haft problem med kramp, med nu kändes det gött när jag tryckte på uppför. Det var ju trots allt mindre än 12 timmar sen som jag körde ett 1mils-lopp. Jag la mig bakom Josef och tryckte i mig min energibar som jag hade med mig. Efter 6 mil så blev det näst intill platt körning och jag återhämtade mig snabbt. Jag började bli trött med kunde ändå hålla ett högt och fint tempo. Rundan blev 2h 56min med 30,4km/h i snitt, 89,57 km.

Det var en fin runda. Kanonfina vägar och nästan ingen trafik. Solen sken. 

Resten av dagen så har jag ätit blåbärspaj (japp jag har bakat) och putsat fönster. Nu ligger jag med benen i högläge och känner mig helt rökt. Det har vart en tuff helg och nu är det mindre än en vecka kvar till Tjörn!

/S.

OW-simning och Midnattsloppet!

Vilken lördag det blev. på förmiddagen åkte jag in till Borås för att simma lite OW på Almenäs. Vattnet hade perfekt temperatur och solen lyste. Jag fick ett fint pass på ca 40 min, simningen känns väldigt bra trots att jag simmat alldeles för dåligt i år.

Sen vid 19.00 i går så åkte jag och Petra mot Göteborg för att springa Midnattsloppet. Jag hade läst att banan var väldigt kuperad så nått personbästa på milen skulle det inte bli. Jag har även haft väldigt svårt att springa millopp eller löplopp överlag då jag gärna varvar att kuta och att gå. Vilket slutar att jag får en hemsk upplevelse varje gång jag springer. Idag var planen att bara hänga med strömmen, att inte gå ut för hårt och att ha roligt. Att komma i mål och må bra och känna att det gått bra var viktigare än tiden.

21.40 gick startskottet. Vi var väldigt mycket folk i min startgrupp och då jag alltid kliver in lite för sent i startfållan när jag ska springa så hamnade vi väldigt långt bak, men vad gjorde det tänkte jag? Första km gick i 5.33-tempo, det var väldigt trångt och folk sprang i dikena för att komma framåt. Jag sprang med strömmen, försökte hitta ett bra flow trots all trängsel. Vid andra km började det lätta på allt folk. Jag försökte fortfarande inte slösa massa onödig energi på att springa slalom utan hitta ett spår och hålla det. De två första km gick lätt, superlätt. Jag hörde folk flåsa runt mig men jag var knappt andfådd. Sen började backarna komma. Men jag körde på, de första 5 km sprang jag på 25.14. Mellan 7 och 8 km skulle man springa upp och vända vid en kyrka vid masthugget. Backen var jättelång och brant. Jag tog det lugnare upp men trots att jag slog av på tempot och metodiskt tog mig upp till toppen så sprang jag om hur mycket folk som helst. Mina ben var fortfarande pigga. De sista 100m av backen så började mjölksyran komma, för första gången på loppet. Men nu var det bara 2 km kvar, bara att ösa. När det var mindre än 2km kvar så började min kamp, jag började bli trött. Men jag bet i hop sista biten och backen upp mot slottsskogen sprang jag med tunga ben.

I mål på tiden 50.23. Kanonnöjd. Enligt min klocka var banan 250m för lång. Lite störigt att inte gå under 50-minuter när jag nu var så nära. Men vad gör det? Jag hade en fantastisk resa, för första gången i hela mitt liv så genomförde jag ett lopp utan att ta ett gåsteg. Jag gav inte upp en gång. Det är så här det ska kännas alltså?

Förra året sprang jag Kretsloppet på 49.45 vilket är min bästa miltid. Det var det värsta jag varit med om. Jag gick säkert 5 gånger och ville aldrig mer springa. Så i går var verkligen en vinst.


/S.

Backig bana!

Split-tiderna

Full fart mot helgen!

Fredag idag. Underbart! I morgon ska jag springa Midnattsloppet i Göteborg. Jag har inte tanke på nått personbästa men det ska bli roligt att springa lite. Jag kollade banprofilen häromdagen och det ser ju (tyvärr) inte speciellt platt ut. Men hoppas på en fin runda med massa hejande efter vägen. Blir perfekt med lite fartträning också inför nästa helgs halv-Ironman på Tjörn. Vädret till Tjörn ser just nu perfekt ut. Sol, 20 grader och 3 m/s. Det är ju långt kvar så det hinner ändra sig många gånger, men fint väder kommer det nog att bli i alla fall. För det är det väl alltid på Tjörn?

Igår cyklade jag ett kortare tempopass på tempohojen. Körde 4 x 5 min. Den första intervallen körde jag i medvind i medlut/nedför, det gick hur snabbt som helst. Mitten på andra intervallen så vände jag och då blev det jobbigt. Jag försökte ösa på och pressade mig verkligen i 27 km/h. Jag kom ingenstans. Benen stumnade och 5 min kändes som en evighet. Den tredje intervallen var likadan, motvind och motlut. Sista intervallen kunde jag köra på ordentligt igen. Jag känner mig rätt stark på tempohojen, men så fort det blir motvind eller tyngre uppförsbackar så tar det tvärstopp. Den styrkan kommer jag verkligen behöva jobba upp till nästa år.

Trevlig fredag alla!

/S.

Tillbaka med ny kraft..

Nu var det över 1,5 år sedan jag bloggade. Varför? För att motivationen saknades. Jag hade ingen ork eller lust att dela med mig längre. Hade inget viktigt att skriva. Men den största anledningen var nog helt enkelt att min vanliga energi inte riktigt fanns där.

Jag hade ett tufft år förra året. Jag hade precis pluggat klart och var redo att börja jobba. Men det fanns inget jobb. Jag Sophie som alltid haft jobb, aldrig varit arbetslös blev arbetslös i 4 månader. 4 månader av frenetiskt städande, bekräftelsesökande och för mycket tankar att lägga på träningen. Det låste sig helt enkelt. Jag la för mycket energi på hur jag genomförde passen istället för på själva passen. Jag gjorde trots detta en helt okej säsong 2012. Jag förbättrade mig 30 min på ½ Ironman från året innan. Men resultatet var snarare en lättnad än att jag var stolt över mig själv. Jag hade egentligen inte roligt. Triathlon, det roligaste som finns, inte ens det var roligt längre.

Oktober förra året kom vändningen. Vi köpte hus och samma dag som vi skrev alla papper så började jag på mitt nya jobb. Jag bestämde mig någon gång i våras att jag måste tänka om helt. Den här satsningen på triathlon som jag så mycket tänkt på innan kändes inte längre superviktig. Jag måste hålla på för att det är roligt och på det sättet utvecklas och bli bättre. Jag vet att jag är driven och har inga problem att träna. Men jag vet också att jag har väldigt lätt att vara självkritisk och ha för höga krav på mig själv, vilket kan göra att det låser sig. Är jag motiverad kan jag gå hur långt som helst.

Med dessa nya tankar gick jag in i den här säsongen med ett mål: Ha jäkligt roligt. Le och vinka och heja på. Resten kommer och kommer det inte så har jag i alla fall en underbar tid. Nystarten av den här bloggen beror inte bara på att jag helt plötsligt hittat motivationen, eller så kanske det är just därför jag skriver. Jag vet knappt själv. En stor anledning att jag börjar skriva igen är kanske för att jag ska fortsätta känna mig motiverad. Men den största anledningen till att jag börjar skriva igen är för att jag nästa sommar ska köra Kalmar Ironman. Platserna släpptes i måndags. Natten till måndag kunde jag knappt sova och fram till kl. 11 när platserna släpptes kunde jag inte koncentrera mig på jobbet. Men nu är jag anmäld.

I måndags började mig resa mot nästa års stora mål. Men innan jag startar resan ordentligt ska jag klara mitt nästa mål som är Tjörn halv-ironman som är redan nästa helg. Sen blir det semester.

Hoppas ni tidigare läsare hittar tillbaka och välkommen alla nya som vill följa med mig på min resa.

/S