Träningsanorexi..

Jag skulle vilja säga att alla som tränar mycket har någon form av träningsanorexi. Fastän vikten egentligen inte har så stor betydelse så lovar jag att de flesta som tränar mycket ändå håller koll på hur mycket de väger och hur vikten sett ut den senaste tiden.

Jag väger mig en gång i veckan. Jag tycker att det känns skönt att veta att man framför allt inte får i sig för lite mat och därmed går ner i vikt. En viktnedgång kan ju leda till en "skjuts" i träningen ett tag men sen stannar utvecklingen där. Att hela tiden bryta ner kroppen gynnar ingen träning. Så att hålla en jämn vikt är en indikation att du äter lika mycket som du gör av med, vilket är bra. Sen kan jag vara helt ärlig att säga att varje gång vågen visar en viktnedgång för mig så känns det bra och en viktökning det motsatta. Jag tror att det bara står skrivet i oss att det ska vara så.

Sen finns det självklart andra fall där en viktuppgång/viktnedgång är målet med träningen. Vid styrketräning kan en ökning av muskelmassa vara målet och inför tävling i vissa idrotter så kan en viktnedgång vara att föredra. Men för min del är målet i dagsläget att hålla en jämn vikt. 

Vikt är ett konstigt fenomen. Det är alltid med skräckblandad förtjusning man ställer sig på vågen. Jag har haft en viktuppgång på 1,5 kg sen Kalmar, vilken känns skit samma egentligen, men samtidigt så är en viktuppgång aldrig rolig. Stirrar man sig blind på siffrorna så är känslan inte speciellt bra, stirrar man sig blind på dagsformen så ser den inte speciellt god ut. Jag tror att det är samma med allt. 

Vi vill alltid vara i toppform. Vi vill alltid väga mindre. Vi vill alltid vara snyggare än vi var igår.

Om man vill bli bättre på exempelvis att springa, så måste man vara beredd på att under den perioden som man håller på att bygga upp löpningen för att bli bättre så kommer man att bli sämre ett tag innan det vänder och man blir bättre. Man bli slitnare under ett uppbyggnadsfas och därmed så går resultaten ner. För att kunna bygga upp kroppen måste vi slita lite på den först. Jag tror att det är lite samma med vikten. Under en uppbyggnadsfas så händer det så mycket med kroppen att det är rätt vanligt att man pendlar i vikt. Man samlar på sig mycket vätska, det är svårt att lägga om kosten efter träningen osv.

Jag tror att det alltid gäller att kolla över ett längre perspektiv, vilket jag kan ha väldigt svårt för själv. Ska jag vara som bäst i sommar så spelar ju resultaten idag mindre roll egentligen. Så länge jag ger mig de bästa förutsättningarna att bli bättre fram tills dess. Är min målvikt 57 kg i sommar så behöver jag inte väga 57 kg nästa vecka. Så länge jag inte har 5 kg att gå ner när det är en månad kvar.

Visste ni förresten att ordet "anorexi" kommer från grekiskan och betyder "brist på aptit"?