Tjörn Triathlon - Race report 2.

Simningen var avklarad på en för mig, grymt tid. Jag sprang in i växlingsområdet och runt min cykel i växlingsområdet var det fortfarande knökat med cyklar och jag inser att jag måste simmat bland de snabbaste i min klass.

På med cykelskor, nummerlapp, glasögon och cykelhjälm sen ut på cykeln. Växling på 1:17. Första delen av cyklingen gäller det att få in en bra rytm. Så fort man fått ner pulsen efter simningen så gäller det att få i sig den första gel:en. Det blåste mycket ute. Vädret sa 8 m/s med 11 m/s i byarna. Och min taktik var att gå på riktigt hårt i medvinden för att sedan slå av i motvinden och bara köra kontrollerat utan att dra på sig syra. Första delen var det medvind och jag låg mellan 36-40 km/h på sina ställen. I nedförsbackarna trampade jag som en tok och körde om hur många som helst som bara satt och vilade utför. Allt flöt på riktigt bra. Jag hittade bra ryggar att följa. trots att man ligger 12m bakom så får man bra hjälp att slippa ligga och dra. Jag cyklar förbi en kille som saknar ben och till sin hjälp på cyklingen har han två proteser som sticker ner i cykelskorna. Vilken hjälte. Han ger mig mer kraft. Tillbaka mot vändningen kom ett tufft parti med motvind rätt framifrån och en tung motlöpa. Här körde många på men jag bara satt lugnt för att inte dra på mig syra. Jag kör om dom sen tänkte jag för mig själv. Sen blir dom trötta.

Ut på andra varvet och första partiet gick lika snabbt som sist. Jag började känna lite trötthet i låren vid ett parti men jag struntade i det. Tanken är ju att man ska vara trött efter 9 mil cykel. Det viktigaste med cykelmomentet är att sköta sig. Dricka mycket, äta ofta. Och cykla smart. Jag äter ca 2 gel/h. det får max gå 25-30 min mellan varje gel. Det är inte gott, men det är bara att ta, man vänjer sig. På väg in för växling till löpning, vad snabbt det hade gått. Jag kollar på klockan, 2:36! Cykelbanan var lite för kort, hur mycket vet jag inte. Men jag hade ändå gjort en supertid och jag var inte trött. Benen kändes grymt pigga.

In med cykeln, skorna tar jag av mig på väg in på växlingen och låter dom sitta kvar på tramporna, av med hjälmen, på med strumpor och skor och i farten tar jag med mig 2 liquid (som gel fast rinnande som vatten) och min pulsklocka. Folk skriker mitt namn när jag börjar springa, vilken känsla, jag vinkar. Nu börjar kampen. Det är nu tävlingen börjar på riktigt. 21 km kuperad löpning. Jag hade en plan; inte gå, dricka bara när jag verkligen behöver och behöver jag dricka ska jag springa genom vätskedepåerna. Samma plan här som med cyklingen. Hålla ett bra tempo på de lättare partierna och ta det lugnt uppför.

Första km flyter på, jag hittar ett bra tempo och ligger runt 5 min/km. Lite för snabbt, men det kändes super så för att inte bryta flytet så vågade jag inte sänka farten. In mot målområdet efter 3km. Vilken publik. Med namnet på nummerlappen så ropade många ens namn "du är grym", "det ser lätt ut", "heja tjejen". Jag vinkade, tackade och gjorde "give me five" med barnen som stod efter vägen. Efter ett par km till stod Henrik vid sidan och såg glad ut, "Du håller ett grymt tempo, bara kör nu" säger han. Jag bara körde. Det gick superlätt. Andra varvet går av bara farten. Kollar ner på klockan, första milen på under 52 min. Nu är det bara att fortsätta. Tredje varvet börjar jag bli mer törstig och jag får dra med mig en mugg vid båda vätskestationerna. In för varvning på tredje varvet. "Här kommer Sophie, du ser grym ut" säger speakern och jag vinkar glatt. "Kanske är det till och med målgång" säger han och jag skakar på huvudet, ett varv kvar. Nu började det kännas i benen och i huvudet. Jag hade inte gått nått än och sista varvet skulle inte få knäcka mig. Jag matade på, i en av de tyngsta uppförsbackarna med ca 3 km kvar sprang en kille om mig, "sista varvet, nu kör vi" säger han. "Ja nu kör vi" säger jag och efter att ha tagit det lugnt uppför så började jag öka igen. Dom sista km går av bara farten och upploppet vinkar, klappar händerna och bugar jag åt publiken för att tacka för allt stöd.

Springer i mål på sluttiden 5:04:09! 25 min bättre än mitt mål som jag tyckte jag satt väldigt högt. Den här tiden hade jag inte ens kunna drömma om. Sluttiden på löpningen blev 1:48:49 och min bästa halvmara-tid. Jag är så glad. Förutom en fantastisk tid så vann jag även min klass. Att stå först i en resultatlista - trots att det var motionsklassen så känns det jätteroligt. Min kropp höll hela vägen, jag var på bra humör hela vägen och hade en fantastisk dag. Killen som sprungit om mig i backen med 3 km kvar kom fram till mig vid väskutlämningen och tackade för en grym löp-rygg. "Men du piskade mig bra på slutet" sa han. Aldrig har jag varit den som haft den bra löpryggen, aldrig har jag varit den som varit den starkare på löpningen.

Målgång! 

(tiden 5.09 är för den första startgruppen och stämmer därför inte för mig som startade senare)

Mer tankar kommer en annan dag. Stort tack för allt stöd innan, under och alla grattis efter loppet. Ni är guld.

/S.